att byta saliv
| Nä. De stora frågorna fick vila idag. Har istället ägnat mig åt trevligt telefonprat med diverse vänner och sms-utbytande med andra. Det är tur att man kan få kontakt med folk utan att lämna hemmet. Annars skulle jag nog varit helt galen nu. Min chef upplyste mig idag om att man kan få konstiga baciller av att hångla med nya människor, innan hon lovade att försöka hitta en ersättare för imorron också. Inte för att hon visste om jag gjort det, men man måste ju spekulera lite i orsakerna... Man kan tycka att det inte är hennes sak. Men man kan också tycka att det är skönt att ha en schysst relation med sin chef..;) Jag väljer det senare. Och gör en mental note om att jag måste förtränga hennes ord nästa gång jag träffar en trevlig man. Annars kanske jag kommer att kräkas... Jag tror att sjukdomen i alla fall sakta nu på eftermiddagen har börjat ge upp. Ska göra mig en väldigt lugn helg också så lägger den sig platt tror jag. Ska faktiskt vända Junior norrut och låta mamma pyssla om mig. Och på söndag blir det kanske, kanske väldigt trevligt. Jag håller tummarna hårt för det i alla fall. Vi får väl se. |
de stora frågorna
| Såna här dagar när man bara är hemma, och är för trött för att göra nåt men för frisk för att sova, så hinner man onekligen tänka en och annan tanke. Det började direkt när jag vaknade eftersom jag hade drömt helt sjukt verkligt. Jag gick i Nordstan. Plötsligt började nåt spetsigt puta ut ur min mage. "Aha, det är barnet som börjar märkas", tänkte jag helt drömlogiskt. Sen gick det tio minuter (drömtid) å så började barnet röra sig och sparka med både armar och ben men jag var liksom inte sådär hårt runt gravidmagig utan helt vanlig, bara det att huden töjde sig åt olika håll och man såg en hand spreta med fingrarna där under huden. Ögonblicket senare låg jag på en filt på en gräsmatta med en vän som jag skulle berätta för att jag skulle få barn, och vips så kom det liksom bara ut. En färdig pojke som kunde krypa och skratta. Klipp hem till min mammas hus där jag letade gamla barngrejer. Det hade ju liksom gått lite fort och jag var inte så förberedd. Men det enda jag tyckte var ett problem var att jag inte riktigt visste vad han skulle heta. Och han måste ju ha ett namn när han redan var så stor. Jävligt märklig dröm. Å säkert så grundar den sig i att jag tänkt på sjukhus och förlossningar och bebisar så mycket de senaste veckorna, och att det just i det fallet jag oroat mig för inte har gått så bra. Å när jag vaknade så kände jag mig helt skyldig för att det gick så lätt för mig. Sen grubblade jag rätt länge på skuld och skam i massa olika sammanhang. Härlig start på dagen. Vidare har jag dessa dagar läst en bok om dödsstraff. (För att pigga upp mig lite...;)) Det var alltså ingen direkt faktabok om dödsstraff utan en deckare där för och emot ställdes på sin spets. Och jag som alltid varit fullständigt övertygad om att dödsstraffet inte löser ett enda problem och dessutom är etiskt, moraliskt, rättssäkert och demokratiskt HELT FEL, ändrade förvisso inte alls ståndpunkt, men fick en hel del att fundera på ändå. Om det där med att offren hävdar att de får upprättelse. Finns det något läge jag nånsin skulle kunna hamna i där jag känner att jag får mera upprättelse av att gärningsmannen dödas än hålls inlåst? Jag hittade inget. För att skruva till det har jag nu rotat fram en bok jag redan läst som handlar om en pappa som blir besatt av hämnd när en man förgriper sig på och mördar hans femåriga dotter. Jag har börjat läsa igen för jag minns att jag ibland stod på den där pappans sida när jag läste den senast. Å frågan är var etiken, moralen, rättssäkerheten och demokratin tar vägen när man tänker att den där pappan kanske har rätt att döda det där monstret ändå? Och hur mycket ska monstrets gärningar påverka det straff pappan i sin tur kommer att få? För det finns ju lagar och regler i samhället. Och jag vet ju vad som är rätt och fel oftast. Men när man får för mycket tid att fundera över vissa saker så mals det rätt ofta ner till var var och ens personliga moraliska gräns går. Och jag har alldeles för sällan tid att fundera ut var min går i varje möjlig situation. Och vad händer då om jag plötsligt en dag står inför en som jag inte hunnit att tänka på ens flyktigt? Gaah! Ni förstår. All den här tiden just dessa dagar gör mig galen. Ska snart försöka sova lite igen. Imorgon tror jag att jag ska ge mig i kast med meningen med livet.... Sen hoppas jag innerligt att jag snart kan gå till jobbet igen så jag får lite mer handfasta saker att fundera över. |
nära döden några dagar
| Det är så värdelöst att vara sjuk. Världen består plötsligt av en väl instrampad stig mellan sängen, badrummet och kylskåpet. Svetten rinner och ändå fryser jag. Halsen värker. Hela huden är öm. Tänk, jag har ont i kroppens allra största organ till ytan sett. Det är väldigt mycket som ömmar på en gång det. Jag hoppas ni förstår nu hur synd det är om mig. Det konstiga är att jag fram till för två månader sedan inte kunde minnas hur det kändes att ha feber. Det var så länge sedan. Å nu har jag det igen. Väldigt märkligt. Men halsfluss ändå. Det kunde varit nåt betydligt värre... Har jag hört. |
i perspektiv...
| Jag vet inte vad jag ska säga. Jag har varit så ledsen idag. För min vän J som har förlorat allt han längtat efter. Hur kan man då komma med sina petitesser??? Hur kan man då tycka det är jobbigt med en mammaröst som säger ; ursäkta men han är hos sin flickvän... Vaddå flickvän? What the hell flickvän???? Hur kan jag alls tycka att det här är ett problem???? |
jävla skithelvete
| Man ska aldrig, aldrig blotta sig. Hur många år ska det ta att lära sig???? Jag hade bestämt mig typ i förrgår. Å jag var så bestämd, bestämd hela dagen och natten och dagen idag igen när jag har haft chansen att komma med massa hintar. Å jag motstod skivan. Å jag motstod tröjan fast jag tillslut tog på den. Å jag motstod hela resan hem. Men när jag kom hem till mig själv å inte blev så uppstyrd så gjorde sig lukten från den där jävla tjöjan påmind å sen var det så nära till telefonen. Herregud! Hur svårt ska det vara att spärra sms-funktionen efter klockan nio. Innan jag har förstört varenda bekantskap genom den. |
att erkänna sina misstag
| OK, först: S hade rätt från första början. Jag hade fel, fel ,fel. Det här kommer att bli alldeles för jobbigt. Vår gemensamma vän K hade en lång utläggning häromkvällen där man i sammandrag kan säga att han menar att jag är en lian. En sån man svingar sig i från det ena stället till det andra. Å tänk om HAN har rätt också.... Det var helt OK med mig från början när jag trodde jag skulle fnittra lite åt en galen och söt pojke. Men nu vette fan om det är så längre. |
hallelujah moments!
| Jag har precis kommit hem från en kväll där fyra män med gitarr radade upp sig på spelschemat och erbjöd oss sina innersta känslor. Å om man säger så här; 75% av dem gjorde det med den äran. 25% fick håren på armarna att ställa sig upp. Å då menar jag inte på det bra sättet. Å en av dem fick mig att vilja göra vågen. Hur kan någon jag aldrig tidigare hört få mig att vilja göra vågen....? Ljuvligt underbart. Och jag hittade honom helt själv. Bäst i helgen var ändå gårdagens konsert. På natten i en röd soffa fick jag höra den vackraste rösten och fantastiska toner ur min egen gitarr. Kamrater, jag är två centimeter ifrån att bli huvudlöst förälskad. Jag har slängt moralen i närmsta återvinningscontainer. Den får nån annan ta hand om. Jag somnade själv igår. Och var så fullständigt bekväm med det. Men när jag tänker på gårdagskvällen idag så drar hela kroppen ihop sig. På ett väldigt angenämt vis. Det är så fantastiskt att känna. Nånting. |
tidig sorti
| Kom hem från jobbet för bara drygt en timma sedan och jag funderar redan på om det är OK att gå och lägga sig nu. Gick som en zombie från tåget och höll på att bli överkörd. Jag fungerar verkligen synnerligen dåligt när jag inte får sova på natten. Det var varmt och knöligt och huvudet surrade som vanligt. Fast av ovanliga tankar. Det är så konstigt alltihop. Igår fick jag en skiva med en alldeles alldeles ny sång på. Det var meningen att jag skulle komma med ett utlåtande om hur det lät. Och det lät så väldigt fint att jag var tvungen att hålla igen lite när jag recenserade.... Så den där sången snurrade såklart också med i den allmänna villervallan i mitt huvud i natt. Men jag är fortfarande rätt glad. Och det är det viktigaste. |
it´s a beautiful day
| Doktor A tittade på mig över sin stålbågade glasögon och frågade hur jag mådde. Och jag blev alldeles tyst för det är ju inget större fel på mig. Men han påminde mig om att jag förra gången hade bett honom att få mig att känna nånting igen och när jag tänker på hur det var senast jag var där så inser jag att det hänt väldigt mycket de senaste månaderna. - Jag tror faktiskt att jag mår bra, svarade jag till slut. För nuförtiden ser jag fram emot saker med förväntan igen och jag blir arg över orättvisor och glad över småsaker. Och kanske blir jag lite besviken ibland men inte mer än att jag kan hantera det och gå vidare. Jag har haft en fin helg. Verkligen verkligen ledigt på fredagen. Storfest på lördagen och flera roliga möten med olika männsikor som jag verkligen gladde mig åt och som jag är glad över i efterhand. Jag är liksom sugen på livet igen, försökte jag förklara. Och doktor A lutade sig tillbaka och knäppte händerna på magen och log och sa att det var ju fint. Men han tyckte ändå att vi skall fortsätta som förut över sommaren och hoppas att den fina känslan sitter i. Och sen kan vi kanske ändra lite på saker och ting, men när vi gör det vill han finnas till hands, som han uttryckte sig. För nu går doktorn på semester och han tänker ha en väldigt bra och skön sommar och han vill innerligt att jag ska ha detsamma. Han är rätt bra, Doktor A. |
grus i maskineriet
Det är VÄLDIGT VARMT i stan. Fönstren är vidöppna. Balkongdörren står öppen dygnet runt, men det är liksom som om luften inte rör sig.
Dagen beter sig märkligt. Hade mer eller mindre planerat en halvdöd bakfylledag men nio var jag helvaken. Och fast det är så varmt att mån nästan borde må illa är jag förvånansvärt pigg.
Har promenerat längs älven med my long gone friend och det kändes väldigt bra. Ska snart iväg och träffa A för det vanliga söndagspysslet och det känns också fint.
Men, det gnager i min hjärna. Och skaver i magen som om ett litet litet gruskorn rasslar omkring därinne och irriterar. Hade bestämt mig för att strunta i det. Men igår var det helt omöjligt. Trots flera kilometer emellan så kom det väldigt nära. Jag blev okoncentrerad på det jag egentligen höll på med och formulerade mig väldigt noga. så ångesten hålls på avstånd. Men det jävla gruskornet...
Jag tror jag är lite besviken på mänskligheten faktiskt.
Dagen beter sig märkligt. Hade mer eller mindre planerat en halvdöd bakfylledag men nio var jag helvaken. Och fast det är så varmt att mån nästan borde må illa är jag förvånansvärt pigg.
Har promenerat längs älven med my long gone friend och det kändes väldigt bra. Ska snart iväg och träffa A för det vanliga söndagspysslet och det känns också fint.
Men, det gnager i min hjärna. Och skaver i magen som om ett litet litet gruskorn rasslar omkring därinne och irriterar. Hade bestämt mig för att strunta i det. Men igår var det helt omöjligt. Trots flera kilometer emellan så kom det väldigt nära. Jag blev okoncentrerad på det jag egentligen höll på med och formulerade mig väldigt noga. så ångesten hålls på avstånd. Men det jävla gruskornet...
Jag tror jag är lite besviken på mänskligheten faktiskt.
fräknarnas återkomst
Det är sommar i stan. Och idag har jag badat! Kan inte minnas när jag senast badade så här tidigt på året.
Jag har haft en lång skön ledig fredag vid havet. Diskuterat och beklagat mig en del och bränt mig lite på ena axeln, men egentligen var det bara trevligt ändå.
Men min hjärna verkar ha fått en överdos av sol idag. Det är fredag, jättefint väder, en av de bästa tjejerna spelar bara några hundra meter härifrån. Och allt jag vill göra är att ligga i min soffa, äta glass och läsa deckare.
Imorron ska det shoppas. Och gås på fest.
Jag sparar mig helt enkelt tills då.
Jag har haft en lång skön ledig fredag vid havet. Diskuterat och beklagat mig en del och bränt mig lite på ena axeln, men egentligen var det bara trevligt ändå.
Men min hjärna verkar ha fått en överdos av sol idag. Det är fredag, jättefint väder, en av de bästa tjejerna spelar bara några hundra meter härifrån. Och allt jag vill göra är att ligga i min soffa, äta glass och läsa deckare.
Imorron ska det shoppas. Och gås på fest.
Jag sparar mig helt enkelt tills då.
när börjar man kallas desperat?
Jag fick en riktig kram idag.
Av två bestämda armar mot en hård bröstkorg. Och pinsamt nog blev jag helt darrig i knäna.
Det är hög tid att skaffa sig en man. En riktig.
Av två bestämda armar mot en hård bröstkorg. Och pinsamt nog blev jag helt darrig i knäna.
Det är hög tid att skaffa sig en man. En riktig.