ensamvuxen

Egentligen är det inte så mycket som skiljer jobbet i storstan från det i den lilla. Det är bara lite mer av allting. Jag måste tänka lite mer och lyfter kanske inte luren riktigt lika snabbt. Men på det stora hela, samma sak.
Dessutom var alla ganska snälla. Jag vet inte om det berodde på att det var ovanligt bra människor där just idag eller om det faktiskt är så.
Jag promenerade i alla fall både dit och hem...

Här hemma luktar det fortfarande skumt, men jag uppbådar bara inte nån kraft att tvätta golven ikväll och jag tror det är det som behövs. Har tagit mig igenom ett berg av glas i diskhon. Så nu är berget förflyttat upp i diskstället i stället.  Ändå nåt slags framsteg.

Jag träffade nån idag som jag inte har pratat med på väldigt länge och vi kramades. Det kändes väldigt skönt. Men ändå väldigt konstigt att prata som två gamla bekanta som hörs typ en gång i halvåret. "Jobbar du här?" Jo. Ja. "Hur har det gått för dig med kontraktet du skulle förhandla?" Ett tag så visste vi exakt allt som hände i varandras liv. Jag undrar om det nånsin blir så igen?