ensam på riktigt

Det har varit lite mycket den här veckan.

Jag har fått ett nytt jobb som gör att jag slipper åka tåg varje dag i veckan från och med nyår.
Det är lite läskigt men ändå smickrande för själen att på något sätt vara utvald bland andra.
Jag har börjat kommunicera på ett nytt sätt med J, som jag tror är bra, men som jag långt ifrån behärskar och det tär på mig.
Jag har involverats i saker på jobbet som jag inte trodde jag skulle hålla på med mer och jag gissar att jag kan dem, men det känns ändå inte bra.

Dessutom har jag hunnit med att gå på konsert och bli kalasfull mitt i veckan.
Varit en god gudmor som både kommit i tid till den årliga öppna danslektionen och hade med mig adventspresenter till både gudbarnet och lillebror.
Börjat köpa julklappar i god tid.
Börjat på ett evighetsprojekt som innebär att jag nån gång i framtiden ska ha rensat ut allt onödigt som samlats i varje ledigt hörn av mitt hem.

Och jag har mått rätt OK för det har varit så mycket att tänka på att jag inte har hunnit med att känna efter. men igår kväll efter att ha trängts med halva stans befolkning i det stora köpcentret och fått glitter och juleljus nedkörda i halsen i flera timmar så gick det inte längre.
Jag kände mig så oöverkomligt ensam att jag drog täcket över huvudet och gick ner i svart.
Så kan man också få en lördagkväll att gå.
Ikväll är det quiz!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback